I helgen kalasade vi som tusan. 

I lördags kom barnens farbror hit med sin flickvän. Vi åt tacos och tittade 

på melodifestivalen, supermysigt! Maximiliam fick ett paket med massa 

"Hot wheels", han älskar bilar och framförallt Hot wheels så han blev överlycklig!
 När väl söndagen kom så var det dags för första kalaset.
Eftersom vi är så himla många nu så har vi bestämt oss för att dela upp kalasen..

förr hyrde vi lokal och bjöd sen in alla på en gång men för att spara pengar så 

delar vi nu upp det istället.

Barnens farmor med sambo, farfar, ena farbror med flickvän, gammelmormor och

gammelmorfar kom denna helgen, Vi åt kladdkaka, fruktsallad och vit chockladmousse.

Maximiliam fick ett armbandsur med blixten- han har tjatat om det länge, klistermärken, 

lego och pengar. Han blev så himla glad för allting! 
På kvällen började vi med hans papier maché- dinosaurie. Det är väldigt pilligt och tar

otroligt lång tid. Mycket längre tid än vad en sexåring har tålamod till. Han vill gärna 

bygga, pyssla och greja men att sitta och klistra toapapper på ballonger i över en timme 

orkar han inte riktigt. Inte än. Nu är det iallafall gjort och pappret har torkar så idag

ska vi måla o limma och greja. Ska bli kul när det är klart! :)

Det är dags för gympa idag också.. det kan behövas efter denna helgen. ;)

förlängd tid på förskolan går ut. 

Jag har en klump i magen och jag känner mig rastlös, frustrerad och gråtfärdig...

om vi inte får fortsatt förlängning så kommer inte barnen kunna gå på dagis alls

för jag har inget körkort. Jag kan inte gå mellan stan och prästslätten med 5 barn

under 6 år. Isabella kan inte gå hela den vägen och jag tror inte Lillan heller hade

klarat av det. Det är ca 1,5 kilometer.

Läkarintyget om att vi behöver fortsatt utökad tid kom i brevlådan idag. Hon hade 

skrivit "Barnen har behov av utökad tid på förskola 30 timmar per vecka då mamma

är föräldraledig med tvillingar som kräver mycket av mammans tid". 
Det låter "fattigt", jag tror inte rektorn kommer gå med på fortsatt utökad tid.

Och för den delen hade läkaren glömt bort att skriva med Miliam i brevet. Hon hade 

bara skrivt att det gäller flickorna.. 

Jag har ringt bvc nu och hoppas att de ringer upp mig under eftermiddagen. De

får nämligen skicka ut ett nytt intyg och jag behöver ha det senast onsdag/torsdag.

Nästa vecka är barnen lediga, det är sportlov.. då får rektorn en vecka på sig att 

ge besked.

Det är många som inte verkar förstå varför vi skulle behöva dispens. 
Anledningarna är tre.

1. För barnens egen skull. Jag kan inte ta med dem ut och hitta på saker med dem, 

inte själv och framförallt inte i snö och halka. Alltså blir att vi bara sitter här hemma 

vilket inte är bra. Barnen behöver få komma ut, de behöver få utlopp för sin energi 

och de behöver få utvecklas tillsammans med fler barn och med utbildade pedagoger.

 

2. Jag har inget körkort och kan således inte ta barnen till dagis ensam. Får vi inte förlängt

så kommer barnen alltså inte kunna gå på dagis.. om ingen är frivillig att ta dem dit?!

 

3. Det är jobbigt med så många barn. Det är svårt att mata tvillingarna samtidigt som 

man ska hålla koll på Isbella som är i den där undersökaråldern, samtidigt som man 

ska springa in och torka en nybajsad Lillan utan tålamod, samtidigt som Miliam är rastlös

och skriker o gapar att vi ska bygga papier maché- dinosaurier. Det behövs alltså även för

min och tvillingarnas skull. 

 

Jag menar 30 timmar i veckan behövs för allas skull. För att detta ska funka.

Som det ser ut nu så skriker och bråkar jag och Miliam med varandra på måndagen då han

är rastlösöver att han varit hemma i fyra dagar och jag är på bristningsgränsen till att bryta ihop.

Enda tiden på dygnet då tvillingarna får egentid med mig/oss är på kvällen efter att de andra 

barnen somnat, vilket i sin tur betyder att jag och min man aldrig får någon tid över till att 

umgås bara vi.. vilket även det är viktigt i en familj och för att ett äktenskap ska fungera.

 

Vaknade imorse av att Maximiliam låg och snarkade jämte mig.

Vid halv nio vaknade han och frågade om vi inte unde stiga upp och öppna paketer.

Givetvis gjorde vi det.. han blev superglad över alla presenterna! 
Vet inte vilken som var roligast men gissar på "art attack"- pysslet.. så pysslig som han är! 

Vid tiotiden begav vi oss bort till loppisen uppe i Bellevue, jag och Miliam, där han 

fick välja leksaker. Han hittade inte så mycket, men ett spel, en prydnadskudde och 

någon film blev det iallafall. Han fick även en himla massa nya byxor. Byxor kan man

inte ha för mycket av till en sexåring som älskar att klättra och leka utomhus. :)

 

Det sötaste jag någonsin sett! ♥

3kg ner efter en månad med träning och ca en vecka med koständring. 

Det är väl ändå rätt bra? Som sagt är det inte kilona som räknas

egentligen. Men jag som är van vid att väga 54, max 56 kg tycker nog

undermedvetet att < 60 är för mycket för mig. Jag vill alltså väga 50+

någonting för kunna vara nöjd med mig själv. Jag vill också få en platt 

mage och anledningen till att jag uppdaterar om detta är för att jag 

upplevde min mage som mycket plattare, när jag såg mig i spegeln idag,

än för en månad sen. Det är bra! :D

Igår var vi på bvc för läkarundersökning av Isabella och tvillingarna. 

Tvillingarna har nu bräckt 4kg. Alice väger 4140g och Elliot 4090g, de är

55cm långa bägge två. De är minsann inte stora för att vara 2½ månad 

men de växr på bra och på bara två veckor har Alice gått upp 360g och 

Elliot 520g. Det är sjukt bra! 
Prickarna på Isabella var inte vattkoppor utan svinkoppor, alltihop! Hon

fick penicillin för det som hon ska dricka morgon + kväll i 10 dagar. 
Skönt att få bukt på det men samitidigt skit att behöva ge penicillin. Det 

är absolut inte det enklaste att ge till ett barn.

Hon väger 11.6kg och är 83cm lång. Så stor hon börjar bli! 

Efter att vi varit på bvc körde vi vidare mot kristianstad. Maken skulle handla

grejer till golfen på skroten och biltema.  
Efteråt körde vi inom mamma. Jag och mamma for till Brokiga boden med 

barnkläder som jag sorterat ut. Hittade en massa fint till Elliot, i olika storlekar,

som fick följa med hem.

 

Hade aldrig hört talas om det.. förrän jag kom in på det igår.

Threading.. att "noppa" ögonbrynen med sytråd istället för pincett.

Att noppa med pincett gör svinont och tar lång tid eftersom man tar

ett strå i taget. Det är heller inte helt enkelt att hitta det där nästan

osynliga stråna som inte syns så väl i spegeln men som syns tydligt i

solsken.

Efter att ha youtubeat "threading eyebrows" igår så var jag bara tvungen

att testa och ta mig fan, det gick! Det gör inte ens hälften så ont, det 

blir sjukt mycket bättre och man får bort alla strån som man vill ha bort.

Även de ljusa man inte ser i spegeln! Sjukt bra metod som jag bara 

måste dela med mig av till alla som är lika "efter" som jag och inte har

hört talas om metoden innan! 
Jag kommer INTE noppa med pincett mer! ;)

 

Jag satt och räknade matte ute i korridoren på skolan när telefonen ringde.

Det är exakt sex år sen nu, nästan på minuten. Jag svarade efter bara ett

par signaler "Känner du av något?" frågade min syster i andra änden.

Hon syftade på den stundande förlossningen, det var bara tre dagar kvar

till beräknat. 

Jag stängde av alla ljud runt omkring mig och slappnade av i hela kroppen 

när jag försökte känna efter. "Ja, lite känner jag nog" Det var ytterst lite det,

så lite att jag inte tänkt på det alls förrän jag fick frågan. Det jag kände av 

var lite svag molvärk i nedre delen av magen, väldigt oregelbundet.

Under lunchen ett par timmar senare kom nästa samtal. Min syster hade skvallrat

för mamma "Alltså, det är inte på gång eller så, det moler bara lite i magen".

Sa jag till henne och efter det fick jag inga mer samtal på hela dagen.

Jag kände heller inte av den där molvärken ytterligare. Det gjorde inte ont alls

och på kvällen kunde jag somna som ingenting.
När jag vaknade, morgonen därpå, tyckte jag mig känna av den där molvärken

lite starkare. Lika bra att jag klockar ett par värkar innan jag beger mig av till

skolan, för säkerhets skull. Jag tog fram papper och penna ur nattduksbordslådan

och började sedan stirra på väckarklockan. Nästa gång den slår om så börjar jag.

Klockan slog om och jag skrev ner tiden 07.35. Nästa värk kom ca 10 minuter 

senare. Jaha, då är det inget tätt iallafall och med tanke på hur svagt det 

Jag reste mig upp för att dra på mig byxorna men så fort jag kom ur sängen så

kände jag hur det knäppte till inuti mig, som när man sticker hål på en ballong 

ungefär och det började sippra vatten ur mig. 
Jag fick lite panik och sprang snabbt ut i köket där jag förvarade bindorna, lite 

dumt men jag hade ju inte behövt använda dem på ungeär nio måndader och jag

förvarade allt till bebisen i ett skåp i köket.

Efter att jag tagit paketet med bindor sprang jag in på toaletten, ett par nya trosor 

slet jag tag i på vägen.

Under tiden jag satt på toaletten kom min pojkvän tillbaka med hunden, de hade 

varit ute på morgonpromenad. "Vattnet har gått" sa jag. "Men jag har inga 

åka in." 
Jag ringde  min mamma och förvarnade, hade ju inget körkort själv så det skulle bli

mina föräldrar som körde oss till förlossningen. Efter att ha pratat med mamma ringde

jag vidare till förlossningen. "Klocka värkarna i en timme till och ring sen tillbaka".

Än en gång ringde jag mamma och meddelade vad de sagt. "Okej" sa hon, men

fem minuter därpå ringde hon tillbaka. "Gör er i ordning, pappa vill att vi kör nu".

 

Vid 9.20 skrevs jag in på förlossningen av barnmorskan Linda. De körde en ctg och 

gjorde en undersökning. Fosterljuden låg så fint på 136 slag i minuten, huvudet 

var fixerat i bäckeningången och jag var inte öppen någonting.

 

Under tiden han var iväg så åt jag o barnen mat, tittade lite på tv och såg 

till att få Miliams kalufs klippt. Likaså Lillans lugg. 

 

Prickarna som dök upp på Isabella förra veckan visade sig inte vara vattkoppor
Som tur var! Vad det är för något är dock osäkert... hon har ingen feber och
prickarna kliar inte värre än vad hennes torra hud kliar annars. Himla konstigt!
Tänkte om det kanske var svinkoppor på hela kroppen, men jag vet inte..
det ser inte ut som det..
De har iallafall blivit bättre nu och förhoppningsvis så kan hon gå till dagis i veckan. :)

 

I helgen har de två stora barnen sovit över hos mormor och morfar.
Det är alltid lika kul att sova hos mormor och morfar. Nu var det himla länge sen
och barnen tjatade hela fredagen. Under tiden myste vi framför tvn, jag och maken
och innan vi hämtade hem barnen i lördags så passade vi på att städa lite här hemma.

 

Jag tog förresten ner alla mina "gamla" jeans från vinden i fredags. Det gav mig enorm ångerst!
Inte ett enda par sitter bra, magen väller över kanten på varje par!
Eller nej, inte på varje par kanske... för med endel är det så illa att jag inte
ens får byxorna över röven!!
Byxorna jag drog på mig som ingenting och som satt asbra 3 månader efter att
Miliam föddes t.ex.. de får jag upp till halva låren men inte längre, hur mycket
jag än drar och sliter i dem. Så nu har jag bestämt mig! Det ska bort! Nu med det samma!
Jag har inte mycket till övers för LCHF. Jag tror inte på att det är bra att bara äta
en massa fett resten av livet. Jag tror på mindre, nyttigare portioner och att äta
enligt kostcirkeln! Jag har inte läst på en massa om olika dieter och skit,.. men jag
skulle tro att GI kanske skulle passa mig. Att de första två veckorna utesluta socker,
pasta, potatis.. och efter två veckor lägga till något knäckebröd till frukost och
ytterligare någon vecka senare äta fullkornspasta och liknande.
För det är väl typ så GI ser ut?
Detta tillsammans med träning två gånger i veckan och lite dans framför kinectet
tisdag och torsdag ska nog få ordning på min kropp så småningom! :)
Så i helgen började jag.. jag tog mitt sista glas cola i fredags och min frukost/lunch
har bestått av keso och avokado. Till lunch har jag stekt lite grönsaker åt mig medan
barnen suttit och ätit gottismat. Det sög lite i magen när jag gick in på mcdonalds igår
för att köpa varsitt happy meal till barnen men inget till mig.. men grönsaker är gott
det också! :) Vi köpte även den där soda streamern, som vi pratat om i flera år, igår.
Nu är det allvar!
Jag har ju inte uppdaterat med bild och vikt på en månad ungefär.. anledningen till
det är att jag bara gått ner typ ett kilo och jag ser likadan ut ännu.
Men jag slänger kanske in någon bild senare idag.

 

När jag ändå var inne på maxi och köpte soda streamern så kunde jag inte hålla mig länge..
Mr. Grey fick följa med hem. Är så nyfiken efter att alla uppdaterat om hur galet bra de
böckerna är! Ännu mer nyfiken blev jag när en vän började snacka om tortyr kammare,
röda väggar, läderlakan och analfistning.
Vad fan är det för något som alla läser och uppenbarligen älskar?
Nyfikenheten säger att jag måste ge den en chans!
Och mycket riktigt.. efter att ha öppnat boken igårkväll så var jag fast. Elva kapitel senare..
vid halv tre inatt slog jag ihop den, motvilligt, eftersom jag insåg att alla barnen
skulle vara hemma idag och jag nog skulle behöva lite sömn för att orka. Nu sitter jag
här och längtar tills det blir lite lugnt här hemma och jag kan öppna pärmarna igen.
Funderar även på att skicka bort maken till coop lite senare och köpa de två andra
böckerna så de finns här hemma sen när jag läst ut "femtio nyanser av honom".
För i den takten jag läst hittills och med tanke på hur spännande boken är så lär den bli
utläst redan ikväll! ;)